News

Jag hoppas att den nya Transformers-serien verkligen väcker något i mig

Jag hoppas att den nya Transformers-serien verkligen väcker något i mig

Jag kan ingenting om professionell brottning, men Daniel Warren Johnsons gonzobrottningsserie Do a Powerbomb var en av mina favoritböcker de senaste åren. Den har mördarkonst, en berättelse full av hjärta och berg-och dalbana.

Jag vet inget om Transformers heller, men Daniel Warren Johnsons Transformers #1 kom på hyllan den här veckan. Efter att ha läst numret hoppas jag att inbitna Transformers-fans är exalterade. Men jag hoppas ännu mer att detta är min inkörsport till att förstå rymdrobotarna som förvandlas till bilar och sånt.

Trots Transformers grepp om kulturen har jag aldrig riktigt hittat rätt ingångspunkt till franchisens vidsträckta kontinuitet – en ironi för ProSpelare bosatta expert på superhjältekontinuitet. Men om Daniel Warren Johnson kan få mig att bry mig djupt om ett främmande ämne en gång så slår jag vad om att han kan göra det två gånger, för om det är något han är bra på så är det att översätta hans entusiasm.

Det är ett trick som inte bara handlar om bra action och regeln om cool – även om Johnson är superlativ på det. Det är inte bara det att han kommer att visa mig Optimus Prime-suplex Starscream, komplett med vackert återgivna ljudeffekter och påtaglig kinetisk rörelse. Han kommer också att se till att jag vet varför Optimus är en bra kille, även om jag aldrig hade hört talas om honom förut.

Med en enorm BOOM renderad bakom sig, kör Optimus Prime Starscream, knäcker marken under dem, som två tonåringar, dvärgformade i storlek jämfört med de enorma robotarna, springer, i Transformers #1.

Bild: Daniel Warren Johnson/Skybound Entertainment

Bild: Daniel Warren Johnson/Skybound Entertainment

Transformers #1 börjar i början: En fräsch ny kontinuitet på en jord där ett par tonåringar har förhoppningar och drömmar om konstskola och att bli astronauter, och aldrig har hört talas om Autobots eller Decepticons. Eller åtminstone verkar det så – jag trodde att tonåringarna var originalkaraktärer först, men jag kollade upp det och det visar sig att Spike och Carly är några riktiga OGs!

Så jag kan inte utesluta något! Jag kan precis tillräckligt mycket om Transformers för att veta att jag inte kan någonting om Transformers. Bara nog för att stunder som detta:

Bild: Daniel Warren Johnson/Skybound Entertainment

Optimus Prime och Ratchet, i sina bilformer, zoomar över panelen med en stor VROOOOO när Optimus säger

Bild: Daniel Warren Johnson/Skybound Entertainment

Kan få mig att gå:

En stillbild av Leonardo DiCaprio som pekar i Once Upon a Time in Hollywood.  Han sitter i en stol med en öl och cigarett i ena handen och pekar upphetsat på skärmen med den andra

Omg han gjorde KEE KEE ko ko kah och sa saken. Bild: Columbia Pictures

Men också så lite att jag inte med säkerhet kunde säga om Optimus Prime och Optimus Primal är samma snubbe eller inte utan att konsultera en wiki. Jag är som Spike och Carly i Transformers #1: Jag börjar introduceras till en stor främmande värld och jag är förhoppningsvis på väg att bli bästa kompisar med en robot rymdkrigare, men jag tänker också för mig själv, “Heliga skit, den pistolen är stor.”

Spike och Carly, två mänskliga tonåringar, arbetar tillsammans för att skjuta Optimus Primes pistol inom räckhåll för hans hand, medan Starscream och Ravage försöker brotta honom till marken i Transformers #1.

Bild: Daniel Warren Johnson/Skybound Entertainment

Om du är ett Transformers-fan är jag glad för din skull – du får en serie från en av de coolaste artisterna som jobbar idag. Och om du inte är det – kanske du borde läsa serien ändå, för den är gjord av en av de coolaste artisterna som jobbar idag. Det är vad jag gör.

Och kanske snart kommer jag också lära mig att älska det gigantiska kassettbandet som förvandlas till en hund som vill bita Optimus Prime. Här är hopp!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *