Det finns ingen brist på saker att hämta i Starfield — massor av nyfikna små föremål som inte tjänar något annat syfte än att dekorera och glädja. United Colonies forskare staplar prydligt forskningsmaterial i skåp och lådor, forskningspärmar som kantar hyllor på väggen. Nere i The Well, på en restaurang som heter Kay’s House, är allt mycket mer snurrigt; tomma flaskor och smutsiga tallrikar sitter sysslolösa och väntar på att bli hämtade. Det finns pennor på skrivbord, bortglömda verktyg instoppade i hörnen och halvätna smörgåsar övergivna på borden. Allt brummar av elektrisk möjlighet: Plocka upp mig!
Och det gör jag. Jag gillar inte att stjäla – jag längtar efter godkännandet av mina Starfield-kamrater – men det är så lätt att ta tag i saker att det är nästan omöjligt att motstå frestelsen. Det, läsare, är hur jag hamnade i United Colonies fängelse mycket tidigt på min Starfield-resa, tagen som gisslan av regeringens militär i utbyte mot stölden av en bokstavlig bit skräp – en frigolitkopp.
(Red. anmärkning: Den här historien innehåller mindre spoilers för flera av Starfields fraktionsuppdrag.)
Istället för att skickas till en vanlig fängelsecell landade jag på UC Vigilance, där jag förhördes och sedan tvingades – av hotet om fängelse – till en hemlig operation för att infiltrera den ökända Crimson Fleet-gruppen av pirater. Mycket snabbt spiralerade saker in i en komplex story som tog mig över flera galaxer för att vinna piratkaptenens förtroende: jag ledde ett razzia ombord på ett lyxigt rymdskepp innan jag avslöjade hemligheterna hos en legendarisk Crimson Fleet-pirat, och fick till och med några vänner med vägen. Det är inte lätt att gå på gränsen mellan rymdnarc och verklig pirat, och jag har redan haft mer än ett par snedsteg tillbaka till ett liv i brott.
Detta uppdrag kallas “Deep Cover”, och det är början på Crimson Fleet-historien som fortskrider genom åtta uppdrag totalt. Den sticker ut för hur den betonar upptäckter på ett organiskt sätt, och skickar mig till avlägsna planeter för något meningsfullt – för att bygga en relation eller stjäla en skeppsdel, till exempel – snarare än upprepningen av artefaktsamlingen i huvuduppdraget. (Det finns upprepningar i uppdraget ibland också, men det är lätt att förbise.) Det finns så mycket att balansera i den här kapslade berättelsen – vänskap kantad av svek, svåra beslut och lockelsen med så många krediter. De beslut jag fattar när jag följer det här uppdraget påverkar inte bara mina följeslagares uppfattning om mig, utan den ena eller andra sidans framtid, där jag i slutändan måste välja mellan United Colonies eller Crimson Fleet.
De bästa delarna av Starfield är när jag kan utforska dessa nyanserade relationer och fatta kraftfulla beslut samtidigt som jag guidas ut till djupet av spelets vidd. Det är både en övertygande resa i sig, men också en katalysator för att hitta Starfields andra intressanta berättelser. Spelets bästa berättelser, ironiskt nog, finns inom dessa jordade sidouppdrag snarare än där ute på Starfields tommare planeter.
Bild: Bethesda Game Studios/Bethesda Softworks via ProSpelare
Medan jag var undercover som en Crimson Fleet-pirat, snubblade jag över en kiosk som hämtade en jobbansökan för Neons stora företagsenhet, Ryujin. Jag fyllde i ansökan och gick min väg, glömde bort det tills jag skickades till Neon som en del av en Crimson Fleet-uppgift. Jag var redan förtrollad av rollspel som rymdpolis, så jag kunde lika gärna ta en sväng som en företagsshill, tänkte jag. I likhet med Crimson Fleet-berättelsen innebär Ryujin-uppdragslinjen att ta sig upp i företagsstegen hos ett teknikföretag med enormt inflytande över Neons regering. Den sticker ut av samma anledningar som Crimson Fleet-uppdragen gör – den väver en mångfald av mål med ett dynamiskt socialt system fullt av spionage, grumlig moral och massor av backstabbing. Det låter dig vara en annan nyans av bad guy än någon annanstans i spelet, när Bethesda verkar besatt av att skjuta, döda och kapitalismens lömska, systemiska våld.
Dessa två uppdragslinjer är värda att hitta både på grund av deras berättelser och belöningarna för att slutföra dem. Starfield har flera olika fraktioner att gå med i, och de goda nyheterna för människor som vill kolla upp dem är att du kan gå med i dem alla; du behöver inte välja och vraka.
Starfield är som bäst när det leder dig från utforskning till upptäckt till moraliska komplikationer till relationsbyggande och tillbaka till utforskning. Den slingan går inte smidigt hela tiden, men när den gör det är det underbart.