(Red. anmärkning: Det här stycket innehåller spoilers för Star Trek: Strange New Worlds säsong 2, avsnitt 10, “Hegemony.”)
Bra Scott! I veckans säsongsavslutning av Strange New Worlds anländer äntligen Star Treks mest älskade mirakelarbetare ombord på USS Enterprise. Under ett räddningsuppdrag på gränsen till Gorn Hegemony, möter kapten Pike och hans besättning den ensamma överlevande från ett annat Starfleet-fartyg, den begåvade och talsamma Lt. Junior Grade Montgomery Scott, som går med i försöket att rädda en grupp mänskliga kolonister från en pågående massaker.
Scottys debut i programmet (det tidigaste TV-framträdandet i karaktärens personliga kronologi) var en oannonserad överraskning, men inte en total chock, eftersom Strange New Worlds använde sin föregående säsongsfinal för att avslöja Paul Wesley som den nya James Kirk. Det som dock gör den unge Scotty till en särskilt söt godbit är att han för första gången framförs av en verklig skotte: Martin Quinn har äntligen utrustat ingenjören med en övertygande skotsk accent.
Bild: Paramount Plus
Men innan vi kritiserar honom lite, låt oss visa respekt för den avlidne James Doohan, som startade rollen i Star Trek: The Original Series redan 1966. Doohan skapade i huvudsak Montgomery Scott själv, efter att ha tagits in för att provspela för en då- icke namngiven roll som chefsingenjör för USS Enterprise av James Goldstone, regissör för programmets andra pilotavsnitt.
Enligt Marc Cushmans uttömmande referensguide These Are The Voyages, försökte Doohan en mängd olika accenter för karaktären, och när serieskaparen Gene Roddenberry frågade vilken accent som lät bäst för en ingenjör, valde Doohan skotska, med hänvisning till Skottlands historia av sjöfart. innovation. Doohan fick också namnge karaktären, och under åren som följde blev “Scotty” amerikansk tvs mest kända man från Braveheart Country.
Problemet är att om du frågar någon äkta skotsk person kommer de att berätta att Doohans accent är skrattretande. Även om Doohan lärde sig det från första hand under andra världskriget medan han tjänstgjorde tillsammans med en soldat från Aberdeen, är det allmänt hånat för dess felaktighet och kan ofta hittas på listor över de värsta skotska accenterna i TV- och filmhistorien. The Scotsman’s David McLean kallade det “Dick Van Dyke av skotska accenter”, med hänvisning till den amerikanska komikerns ökända hemska försök till en Cockney-accent i Mary Poppins. På andra sidan dammen var det dock få amerikaner som visste bättre: Doohan säger att han avvisades för flera roller på 1970-talet eftersom casting directors inte letade efter en skotte.
Trots Doohans fåniga accent tyckte många skottar fortfarande om den glada ingenjören. Så främmande som tanken än kan tyckas i Treks hemland USA, har positiv representation för skottarna aldrig varit given i det bredare landskapet av brittisk tv. År 2020 fann en undersökning bland BBC-tittare att ingen enskild demografi – över nationalitet, ras, klass, kön och sexuell läggning – var mer missnöjd med deras skildring på nätverket än skottarna.
När Star Trek först kom till Storbritannien 1969 var Montgomery Scott en relativt strukturerad och värdig “Aberdeen pub-crawler”. Han är ett fulländat proffs, ofta sedd i kommandot över Enterprise och älskad av alla. Han njuter av en drink, men han är inte ett full. Han är en flirt, men inte en cad. Skotsk publik var så förälskad att efter James Doohans död 2005 förklarade sig fyra olika städer som Montgomery Scotts “framtida födelseplats”, var och en med hänvisning till en annan del av icke-kanonisk härkomst. När Doohans son Chris besökte en av kärandena, Linlithgow, sa stadens prosten att Scottys falska accent faktiskt var “en av de saker som de älskade med honom.”
Men när den engelske skådespelaren Simon Pegg fick rollen som den nya Scotty i JJ Abrams långfilm från 2009, var skotska Trekkies mycket mindre förlåtande. Pegg baserade sitt synsätt på Scottys lilt på sin egen svärfar, som kommer från Glasgow, men det hindrade inte fansen från att uttrycka sina starka negativa reaktioner när filmens första trailers släpptes.
Bild: Paramount Pictures
Även om Peggs accent förvisso är närmare märket än Doohans var, var publikens standarder för en stor film på 2000-talet betydligt högre. Föreställningen föll offer för en vanlig kritik av Hollywoods skotska accenter, att bristen på spelbar lokal identitet, även om detta kan vara en konsekvens av att Abrams bad Pegg att slå tillbaka accenten så att en internationell publik kunde förstå honom.
Mer än ett decennium senare har Strange New Worlds tagit vägen dit ingen Star Trek har gått tidigare – det faktiska Skottland – för att rekrytera 29-årige Martin Quinn. Född i Paisley och utbildad vid Londons Guildhall School of Music and Drama, Quinn har inga tidigare nordamerikanska produktioner på sitt CV, även om amerikanska tittare kanske känner igen honom från en del av Netflix-succén Derry Girls. Quinn gör en charmig Star Trek-debut, och även en aningslös amerikansk lyssnare (som jag själv) kan omedelbart upptäcka skillnaden mellan den typiska “Hollywood” skotska accenten och den verkliga affären.
Kommer hans framträdande att klara sig för skotska tittare, och slutligen få vila den del av landet som Montgomery Scott kallar hem? Har till och med den här accenten slipats ner för att bättre relatera till den amerikanska publiken, men i en utsträckning som bara kan upptäckas av infödda talare? Eller kan det vara så att Strange New Worlds verkligen har löst den sista buggen i mannen som kan fixa vad som helst?