Dag 1: En okonventionell spökhistoria
Himlen, jag saknar Halloween. Som barn i Mellanvästern pulveriserade semestern mina sinnen: potpurri av ruttnande löv och söndagsgrillar, viskningen om den mystiska grannen som aldrig öppnade dörren, och mina vänner med protetiska utslag över ansikten och plastiska utomjordingar som sprängde ur bröstkorgen. – vilken syn.
Vart gick det? Jag antar att det inte finns något tydligare tecken på att jag hade vuxit upp än när Halloween bara blev en annan ursäkt för att dricka och äta godis som jag aldrig skulle äta någon annan dag. (Har du någonsin faktiskt läst ingredienserna i en Butterfinger?) Efter att jag flyttade till Texas i trettiotalet och blev tråkig vuxen blev min favorithelg lite mer än en påminnelse om att bli seriös med att spara pengar till julklappar.
Så för några år sedan, av besvikelse och tristess, utlöste jag en ny tradition genom att skapa en Google Kalender för oktober och tilldela mig en Halloween-vänlig film eller TV-show per kväll. Jag tog äntligen tid för monsterfilmklassiker och återfångade en bråkdel av det Ray Bradbury-märket i oktober-energi. Under de senaste åren har jag blivit alltmer besatt av att skapa och respektera kalendern. Och med COVID-19 som håller mig inomhus i Halloween, har det blivit en fixering.
I år har jag bestämt mig för att dela kalendern med er. Fan, jag gör redan jobbet, så varför inte? Varje dag i oktober kommer jag att avslöja en ny film, TV-episod eller onlinevideo som du kan strömma. Eftersom ni har en biljon val, ordnar jag posterna i teman, var och en av filmerna kompletterar varandra. Jag ger också ett visst sammanhang för att belysa upplevelsen. Till exempel börjar jag kalendern med “okonventionella spökhistorier.” Spökhistorien är förvånansvärt populär bland filmförfattare som annars förbiser skräckgenren. Spritens överklagande ansluter regissörer från den australiska New Wave till sydgotiska till, ja, David Fincher.
Om du följer med visningsalternativen i den här kalendern, rekommenderar jag att du delar dem med en vän, även om du inte kan titta på valen i samma rum eller samtidigt. En av nöjen med stor skräck är dess tvetydighet, det tomma utrymmet som det lämnar för oss att infoga oss själva och våra egna bekymmer. Det kan utlösa epifani och konversationer som vi annars skulle undvika. Och vilken bättre tid för oss att gemensamt bearbeta rädsla och trauma än just nu?
Var noga med att dela dina favoritfavoriter i Halloween-tid också i kommentarerna. Grattis på Halloween-månaden!
OKONVENTIONELLA GHOST-BERÄTTELSER
Foto: Criterion Collection
Torsdag 1 oktober: Picknick på Hanging Rock (1975)
På Alla hjärtans dag 1900 reser en stor grupp skolflickor och lärare till Hanging Rock, Victoria för en eftermiddagspicknick. Ett band av tjejerna bestämmer sig för att klättra upp i berget. På toppen av klippan, helt utsatt för den australiska solen, går de unga kvinnorna in i en trans och försvinner i sina sprickor. Händelsen filmas i svaga bilder av lärare och elever som solar sig i solljus som nästan blåser ut bilden. Det är som att ta en vandring i mitten av juli på allmänbedövning, världen suddig, ljudet ekar, efterklang och avlägset. Tiden är frusen, och i denna ljusstyrka verkar flickorna redan vara döda. För en handfull män som är närvarande är de änglar. Men i sin egen frånvaro blir de spöken.
I filmens andra halvlek får vi bortfallet av de saknade tjejerna. Minnet om dem och medföljande skuld, hemsöker klasskamrater och stadsbor som inte kan förstå hur några unga liv till synes kan försvinna.
Om du gillar Picnic at Hanging Rock kanske du också gillar: The Leftovers. HBO-showen om en bråkdel av jordens befolkning som försvinner, och hur de överlevande svarar, lånar tungt från Picnic på Hanging Rock, tillsammans med andra filmer av sin australiensiska New Wave-regissör, Peter Weir.
Picnic at Hanging Rock är tillgänglig för att strömma på Criterion Channel.
Och uppåt:
Fredag 2 oktober: Eve’s Bayou
Lördag 3 oktober: Zodiac
Söndag 4 oktober: Poltergeist