Fyra officiella filmer och två Minions-spinoffs i, världen som introducerades i Pierre Coffin och Chris Renauds animerade komedi Despicable Me från 2010 har på något sätt fortfarande tillräckligt med ånga för att driva sin miljö. Det finns i sig mycket narrativ och komisk potential i en värld där superskurkar har nätverkskonventioner och skolor för blivande unga illgärare, och de behandlar att vara en Big Bad som ett vardagsjobb.
Men Despicable Me 4 lider av ett konstigt problem: Den här världen har för mycket potential. Istället för att fokusera på bara några trådar försöker Renaud och resten av filmskaparna ta sig an en massa olika handlingslinjer utan att utforska någon av dem helt – eller ens koppla ihop dem på något meningsfullt sätt.
(Red. anmärkning: Den här recensionen innehåller små installationsspoilers för Despicable Me 4.)
Bild: Belysning
Despicable Me 4 startar med att superskurken som blev familjefar Gru (Steve Carell) och hans familj går in i vittnesskydd efter att skurken Maxime Le Mal (Will Ferrell) med kackerlacka-tema har undkommit maximalt säkerhetsfängelse. Med Maxime, som bara råkar vara Grus rival på gymnasiet, kommer efter honom, Gru och hans fru och uppenbarligen aldrig åldrande barn antar falska identiteter som Cunninghams, en helt normal familj som bor i en övre medelklassförortskvarter. Samtidigt jagar Maxime och hans avskilda femme-fatale flickvän, Valentina (Sofía Vergara), Gru i ett gigantiskt flygplan med kackerlacka-tema. Åh, och några av Minions får superkrafter.
Alla dessa trådar har mycket att utforska: Vilken som helst av dem skulle kunna omvandlas till en bärande primär tomt. Men istället slätas varenda möjlig krok helt enkelt över. Ingen av dem får tillräckligt med tid för att utvecklas till något faktiskt övertygande, eller med tillräckligt med bindväv för att hålla ihop de rörliga delarna.
Och det finns ännu fler subplotter genom hela filmen. Familjens preppy preteen-granne Poppy Prescott (Joey King) är faktiskt en blivande superskurk som beundrar Gru och utpressar honom för att hjälpa henne att uppnå superskurkstatus. Gru och hans hemliga agent fru, Lucy (Kristen Wiig), försöker passa in bland sina country-klubbgrannar. Minions bildar ett superhjältelag. Gru och Lucys yngsta dotter, Agnes (Madison Skyy Polan), står inför ett moraliskt problem när det gäller att ljuga om sin identitet. Hela anledningen till att skurken hatar Gru specifikt är på grund av ett agg från deras talangshow i nian på den skolan för blivande skurkar.
Bild: Belysning
Tänk på det: Det finns en hel skola för blivande skurkar, undangömd i bergen som en skurk på Hogwarts, och den behandlas som en bakgrundssceneri. På samma sätt utforskas ingen av de andra separat övertygande handlingspunkterna på ett meningsfullt sätt. De känner sig också separata, aldrig riktigt korsande. Den enda bindväven är körningen av fysiska gags.
Despicable Me 4:s fysiska komedi är fortfarande förstklassig, med ett urval av jävla gags och bakgrundsguffaws. Det finns en särskilt rolig sekvens med Mega Minions som försöker (och misslyckas absolut) att rädda olika människor runt om i staden. Den scenen är full av fantastiska skämt, men den går ingenstans. Mega Minions, så hypade i filmens marknadsföring och trailers, har knappt några scener. Även när de är sugna på filmens stora klimax dyker de bara upp för en bråkdel av en sekund.
Despicable Me 4 är full av bra idéer, med många av dem specifikt tilltalande för vad folk gillar med dessa filmer: Minion-upptåg, Grus skurkskap kontra hans vanliga familjeliv, och överdriven Big Bad Guy-teatraler bland dem. Men alla dessa bitar är blandade och inte tillräckligt sammanhängande för att vara meningsfulla som en berättelse. Filmen är disharmonisk, som ett gäng musiker som spelar obekanta instrument (eller ett gäng – vågar jag säga – Minions given instrument) och försöker göra en sammanhängande låt. Men mitt i det kaoset börjar musiken ibland låta bra – ett coolt jazzigt saxofonsolo svävar kort över kakofonin. Du behöver bara bita ihop tänderna och strunta i de klingande trummorna och ostämda oboerna runt omkring.
Despicable Me 4 går på bio den 3 juli.