TV-spelsarbetare i Quebec, under flaggan Game Workers Unite Montreal, samarbetar med det kanadensiska fackförbundet Confédération des syndicats nationaux (CSN) i ett försök att forma branschen till det bättre. Tillsammans lanserar de en facklig satsning för att bilda ett provinstäckande fackförbund för Quebec-baserade videospelsarbetare. Quebec är hem för nästan 15 000 arbetare, enligt GWU Montreal, i studior som Behavior Interactive, Ubisoft, Warner Bros. Games, Electronic Arts och Gameloft, vilket gör det till en grogrund för industrin och dess arbetare.
Tillsammans hoppas de kunna göra inte bara en eller två studior till en bättre plats att arbeta – utan alla. “Allmänheten älskar spel och konsumerar dem dagligen, men har ingen aning om hur spel skapas, eller av vem,” sa Marie, en spelskribent, till ProSpelare. (Marie begärde att bli identifierad med sitt förnamn bara för att deras arbetsgivare inte vet att de organiserar.) ”Det är en möjlighet för oss att ta den kampen, det arbetet vi har gjort i flera år, till en större plattform .”
Game Workers Unite har fungerat i åratal som en demokratisk arbetarorganisation, men var inte själv ett fackförbund. Nu håller det på att förändras: Under CSN kommer Game Workers Unite Montreal-medlemmar (som spänner över hela Quebec, inte bara Montreal) att ha tillgång till många fler resurser. Arbetare kommer att gå med i individuella fackföreningar knutna till studior, som var och en kommer att förhandla med sina egna arbetsgivare, säger CSN:s ordförande Caroline Senneville till ProSpelare.
“Denna struktur kommer att säkerställa utvecklingen av solidaritet mellan studior, delning av kollektiv kunskap och samarbete kring gemensamma frågor,” sa Senneville. “Fackets medlemmar kommer att kollektivt kunna bestämma vilka krav som samlas, samtidigt som de garanterar autonomi till dess lokala komponenter. Ett provinstäckande fackförbund ger en större maktbalans till arbetarna när de bildar en större grupp. Detta kommer att gynna alla, men särskilt små studior.”
Det finns mycket att älska med videospelsindustrin, enligt Marie – det är ett ungt, modernt område fullt av passionerade, kreativa människor. “Men kanske allmänheten inte vet att det är en bransch som brinner,” sa de, med hänvisning till massuppsägningarna och studionedläggningarna som har plågat verksamheten i flera år nu; nästan 10 000 personer har sagts upp bara i år. Det är på toppen av brutala arbetsbelastningar, låg lön, stresstimmar och, ibland, fysisk och psykisk misshandel. Rida Hamdani, som tidigare arbetat inom kvalitetssäkring, sa till ProSpelare att jobbstabilitet var ett stort problem i den sektorn: Om du arbetar på ett kontrakt kan du ha arbete en vecka och inget nästa.
Med CSN kommer GWU Montreal att bli en större destination för svar och hjälp. “Vilka är standarderna för arbetsvillkor?” sa Hamdani. “Vad är arbetslagstiftningen? Är det här normalt? Det är allt vi har gjort ett tag, men med hjälp av CSN kommer det att göra det lättare för arbetare inom spelindustrin att få tillgång till den informationen och juridisk hjälp att känna till sina rättigheter.”
Möjligheten att förhandla fram fackliga kontrakt kommer också att låta arbetarna utnyttja denna information till faktiska förändringar.
Det kan vara lätt att skilja arbetaren från produkten – i det här fallet videospel – men Marie och Hamdani hoppas att den fackliga satsningen kan hjälpa till att humanisera branschen. De vill att spelarna ska förstå att fackföreningsorganisationen inte bara påverkar arbetarna och deras försörjning, utan själva spelandet. Det är inte bara det etiskt rätta att göra för att stödja andra människors rätt till säkert och rättvist arbete; det kommer att påverka spel som skapas också.
“Om branschen fortsätter att gå som den har gått de senaste åren med studiostängningar och spelprojekt som ställts in på grund av massuppsägningar, kommer det att bli en stor förlust för spelarna,” sa Marie. “Det ligger i spelarnas intresse att utbilda sig själva om hur ett spel skapas. Vem gör spel och i vilket skick? Det är en kreativ bransch, och branschen ligger på arbetarnas rygg.”
“Människorna som gör spel förtjänar samma respekt som spelen själva får”, sa Hamdani.